Med focus på djurens välmående

En blogg och faktasida om framför allt hundar, men också annat som jag finner intressant som angår djurens välmående i vardagen och all slags träning.

Jag tar avstånd från allt som syftar till att skada, skrämma och på annat sätt kränka djur till att lyda.

Leta alltid efter de snälla och vänliga sätten att träna, fostra och leka med ditt djur, oavsett vilken art eller den ras du har. Empati och kärlek till sin djur, måste få vara mottot när man lever tillsammans med dem. Alla andra sätt är fruktansvärt orättvist mot den, för den kommer aldrig att förstå varför du inte tycker om den!

Jag har delat mitt liv med hundar sedan barnsben och har i över 22 år haft förmånen att leva med den delvis domesticerade hundrasen, Basenji. Min nuvarande guldklimp är idag över 14 år. Men vet du vad? De snälla och vänliga sätten gäller även med dem! Detsamma gäller alla ur- och tamdjur. Det är människans ansvar att visa empati och förståelse för de djur vi ansvarar för och delar våra liv med.

Var snälla mot varandra!

Klicka på bilden för mer information

Med en varm önskan om att fler tar denna manifestation till sitt hjärta. Tack Emily Larlham som har initierat denna och satt ord på vårt gemensamma mål att: Allt vi gör ska vara med djurens bästa för våra ögon, både i vardag och all slags träning.

Klicka på bilden ovan för mer information.

Hur hundarna ser med sina nosar

Hundens luktsinne är fantastisk

Kanske har du hört uttrycket att hundar ”ser med sina nosar”. Men faktum är att deras fantastiska nosar har en arkitektur som avslöjar en hel värld bortom det som vi människor varken kan se eller upptäcka.

Alexandra Horowitz illustrerar hundens luktsinne på mindre än fyra och en halv minut;
hur hundens nos kan känna lukten av det som har hänt, det som kan eller kommer att hända samt saker som vi inte har en aning om.

Se, lär och fascineras…

Språk: engelska.
Tips. När du startat filmen kan du ”aktivera undertext” som på bilden nedan
– förhoppningsvis översätts den på sikt även till svenska.tips undertext

 

Inga bevis styrker att kastrering minskar juvertumörrisken hos tikar - en granskning

Det påstås att en kastrering på tikar signifikant skulle minska risken för juvertumörer. I maj 2012, publicerade Veterinary Epidemiology and Public Health Group på Kungliga högskolan i Storbritannien, en systematisk granskning av bevisen för detta.

hund_med_rosettSyftet med granskningen var att bedöma evidensen för att det finns någon effekt, eller åldersrelaterad, och därmed ökad risk för juvertumörer hos intakta tikar. Expertgranskade analytiska tidskriftsartiklar var bidragsberättigade och bedömdes av två oberoende granskare, för risk för partiskhet.

Av 11,149 sökresultat, fann man 13 rapporter i engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter associationer mellan kastrering/ålder vid kastrering och juvertumörer. Nio av dessa bedömdes ha en hög risk för partiskhet. De återstående fyra rapporterna ansågs ha en måttlig risk för partiskhet.

I en studie fanns ett samband mellan kastrering och en minskad risk för juvertumörer. I två fanns inga bevis för något samband. Man rapporterade en ”viss skyddande effekt” med kastrering för risken för juvertumörer, men inga siffror presenterades.

Granskningen visar att på grund av de begränsade uppgifter som finns tillgängliga, samt risken för partiskhet i de publicerade resultaten, bedöms bevisen som svaga och saknar därför en bra grund för att basera några tydliga rekommendationer på.

 

Hela granskningen »»The effect of neutering on the risk of mammary tumours in dogs -a systematic review, BSAVA.

 

Veterinär, Dr Becker, USA, berättar mer fakta i ämnet.

Note: Kastraktion är att man opererar bort hela livmodern eller testiklarna.

 

Moral medfödd hos både djur och människor

Den världsberömda primatologen och psykologen Frans de Waal hade ett föredrag på Bokmässan i år utifrån sin bok med den svenska titeln ”Bonobon och tio guds bud”.

Forskare har länge fokuserat på konkurrens och våld inom djurvärlden för att förstå människors drivkrafter. Frans de Waal har i stället valt att studera det sociala samspelet. Han menar att moralen härrör ur våra instinkter. I boken presenterar han sina observationer av framför allt bonoboer (tidigare kallad dvärgschimpanser). Men han också studerat schimpanser, elefanter och andra djur.

Fernissteorin har under lång tid dominerat synen på människans moral. Enligt den är moralen bara en tunn fernissa, som med nöd och näppe förmår dölja människans sanna natur, vilken är totalt självisk. Men på kort tid har denna uppfattning ändrats 180 grader. Nu råder bred enighet om att empati, altruism och samarbetsvilja inte bara är medfödda hos människor utan även hos många djur.

”– För egen del vill jag balansera mina observationer och studera både schimpanser, bonoboer och människor, säger han och visar en bild på en schimpans som håller ut handen mot en annan som den just har slagits med – för att den ska komma och bli sams genom att kramas och pussas.

Djur har precis som människor under hundratusentals år av evolution utvecklat förmågan att leva sig in i andras känslor och att agera moraliskt.

– Djur värdesätter och vårdar sina sociala relationer eftersom de vet att de behöver dem så väl. De enda man inte ser det här beteendet hos är inomhuskatter, säger han litet retsamt innan han visar en film där man ser en flock elefanter som inleder ett avancerat samarbete för att få upp en unge som gått ned sig i gyttjan.

Engagemanget och samarbetet tyder på att djuren använder både sitt intellekt och sina känslor på ett raffinerat vis som har mejslats fram under årtusendena, enligt Frans de Waal som också visar en film som har delats otaliga gånger på Youtube.” Dn.se

 

”Att krama en ledsen vän eller hjälpa en levande varelse i nöd är inte bara attribut som vi enbart kan tilldela människan”. Fontinposten.se

 

Boken Bonobon och tio guds bud ges ut av Karneval förlag.

Frans de Waal föredrag på Ted: Moral behavior in animals.

 

 

Det är dags för 2000-talets kunskaper om djur

Det är dags att döda myterna!
Glöm allt du hört om Alfa, Beta, Alfarullningar, dominans, hierarkier, rangordningar osv. Det existerar inte varken hos tamdjur eller vilda.

Det är bara nonsens!

Dessa begrepp används inom forskningen, men saknar den betydelse som folk inbillar sig och helt felaktigt använder och missbrukar, sedan årtionden.

Lästips: Anders Hallgrens bok "Alfasyndomet - om ledarskap och rangordning hos hundar"