Jag älskar tekniska prylar! Fast jag inte äger så många och det lilla jag har är riktigt uråldriga. Hade jag råd skulle jag definitivt gå under epitetet ”tekniknörd”, men inte idag som sagt och det kommer kanske aldrig att ske.

Men jag gläds åt det lilla jag har, fast den här våren har varit min lilla teknikparks långsamma ”död”. Först ut att säga upp sitt samarbete med mig var CD-radion, vilken har underhållit mig i timmar om ond bråd död – läs deckare. Teknikdelarna i bilen är äntligen bytta och lagade, så  jag vågar till och med låna ut den på långresor mellan varven. Likaså fungerar kameran igen, vilken jag har svårt att vara utan. Och så har vi datorn, den andra oumbärliga… Ja, den har sin egen långa historia, men fungerar överkomligt än så länge med alla intressen jag har som kräver en dator. Vad mer? Jo, även hårfönen bestämde sig förra veckan att den hade fått nog och den gamla mobilen med världens minsta display. Den fungerar visserligen hjälpligt än så länge, men kastar ständigt ut mig från etern när jag är som mest inne i ett intressant samtal…

Ändå är jag sådan att jag alltid lever på hoppet och är tacksam för det lilla här i livet, både i stort och smått. Så även med tekniken. De facto är ändå att den gamla tjockteven från 1995, fungerar klockrent. Likaså den inte lika gamla HDD-videokameran. De kommer nog i alla fall att hålla i en evighet… Nä, tror inte det! LOL

Ha en bra dag!