Jag har för första gången i mitt liv köpt en hund! Alla mina andra hundar har annars på ett eller annat sätt bara ramlat in i mitt liv och det var en märklig erfarenhet med hela förfarandet att svara på en annons osv. Men vi fick träffa en härlig matte med familj och hundar, vilka jag genast tyckte om och lillkillen förälskade jag mig i direkt. Öppen, lugn och busig på en samma gång.

Som Basenjiägare är det alltid spännande och roligt att studera andra raser. Det skiljer så mycket mellan dem och tamhundar. Den här gången blev det en Border Collie-kille som är fyra och en halv månader gammal. Han har precis blivit en unghund (junior) och som en unghund ska, ser han rätt bedrövlig och rolig ut.
Allt är oproportionerligt i kroppen. Benen är olika långa fram och bak och öronen pekar åt olika håll. Han har ingen kontroll på kroppen och snubblar på  sig själva, allt och ingenting. Han vill hela tiden ”göra något”, men vet inte vad. Det ska pillas, gnavlas och smakas på allt, samtidigt som han är mer eller mindre tandlös. Med andra ord: Han är skitrolig att ha omkring sig!

Det känns märkligt och spännande med en ny ras igen, som den här gången verkligen är Basenjins både raka motsats och likhet. Jag ska roa mig framöver med att göra jämförelser och njuta. Min Basenji har alltid älskat vallhundsraser, men en 4,5 månaders unghund som dessutom är lika hög som han själv, kan vara lite jobbig att ha omkring sig mellan varven.

Idag har den lille bott här i tre dagar och njuter av trädgården femtielva gånger per dygn. Han älskar att vara utomhus i mörkret för att strosa och leka. Inomhus dräller det med leksaker som han glatt plockar fram ur leklådan. ”Valpsäkringen” är gjord och kompostgallren är uppsatta för att bitvis hindra framfarten en tid och min suveräna egenhändigt gjorda dörrgrind är uppsatt.

Vila är jätteviktigt så att man orkar leka. Den tar vi i vardagsrummet…

Fotöljen är underbar att vila i på.